Behandlingen med implantat har en mycket god prognos. Undersökningar visar att 90 - 99 procent av broar som installerats fungerar bra under många år. Enstaka implantat når upp till 95 procent. Majoriteten av dem som får implantat bör kunna räkna med en livslång ersättning för sina förlorade tänder. Titanfixturer slits inte, men tänderna kan däremot behöva bytas ut.
Fixturer
Grundämnet titan kan accepteras av kroppen nästan som om det vore en egen vävnad. Detta gör att patienter kan få nya rötter som växer fast i käkbenet, tillverkade av titan. Ett implantat av det här slaget kallas för fixtur.
Med en mindre operation kan tandläkaren fästa titanfixturer i käken. På fixturen fästes sedan en så kallad distans som sticker ut en bit genom tandköttet. En krona eller bro limmas eller skruvas sedan fast på distansen.
När behandlingen utförs är det viktigt att patienten är frisk, men även patienter med medicinskt balanserade sjukdomar kan få implantat. Hög ålder är sällan något problem.
Komplikationer ovanliga
Ingreppet sker vanligtvis under lokalbedövning och är smärtfritt. Under de närmaste dagarna efter operationen kan det förekomma svullnad och värk. Allvarliga och omfattande komplikationer är ytterst ovanligt. Under vissa omständigheter kan det hända att implantatet inte fäster i käkbenet. Ibland gör man då om operationen. Alternativet är att fästa implantatet på färre fixturer än vad som från början var tänkt.
Benets kvalitet avgörande
Förlusten av en eller flera tänder gör benet där tandroten suttit understimulerat. Det kan leda till benet sakta löses upp. Fördelen med implantat är att benet stimuleras och att upplösningen ofta avstannar. Ju längre man väntar med en implantatbehandling, desto större är risken för att benet inte räcker till att fästa fixturer i. I de fall där käkbenet är kraftigt upplöst går det ibland att transplantera in ben. Detta för att fixturer ska kunna läka in säkrare.
Benets kvalitet är avgörande för hur många fixturer som får plats. I en helt tandlös käke är det vanligt att tandläkaren fäster sex stycken fixturer. På fixturerna kan en bro med nya tänder sedan fästas. Ibland är det inte möjligt att fästa så många fixturer. Alternativet kan då vara en form av avtagbar protes, en så kallad täckprotes. Trots att den är avtagbar har den ett bra fäste mot fixturerna och glider inte omkring som en vanlig protes.
Enstaka tänder saknas
Implantat är ett mildare, hållbarare och vanligtvis mer estetiskt alternativ till bro, som varit den vanligaste behandlingen mot tandlucka hitintills. Bron stödjer sig nämligen på tänderna framför och bakom tandluckan, vilket innebär att tandläkaren ofta måste slipa ner frisk tandsubstans för att kunna placera in bron.
Många tänder saknas
När många tänder saknas, eller när de tänder som finns kvar är av sämre kvalitet går det inte att säkert fästa en bro. Tidigare har protes varit den vanligaste behandlingsmetoden i detta läge. Den krokas fast med klamrar eller speciella fästen till de kvarvarande tänderna, eller fästs mot tandköttet, ungefär som en sugkopp. Nackdelen är att det kan vara svårt att vänja sig vid en protes, eftersom den kan skava och lossna.
Med hjälp av implantat är det nu istället möjligt att få fastsittande tänder, istället för protes. Undersökningar visar att 90 procent av alla implantat som görs i helt tandlösa käkar blir lyckade.
Önskas mer information titta på Dentsplys hemsida
